vagher

Old Swedish

Etymology

From Old Norse vágr, from Proto-Germanic *wēgaz.

Noun

vagher m

  1. ocean, sea
  2. wave
  3. inlet, bay

Declension

Declension of vāgher (strong a-stem)
masculine singular plural
indefinite definite indefinite definite
nominative vāgher vāghrin vāghar vāghanir, vāghaner
accusative vāgh vāghin vāgha vāghana
dative vāghi, vāghe vāghinum, vāghenom vāghum, vāghom vāghumin, vāghomen
genitive vāghs vāghsins vāgha vāghanna