föra någon till altaret

Swedish

Verb

föra någon till altaret (present för någon till altaret, preterite förde någon till altaret, supine fört någon till altaret, imperative för någon till altaret)

  1. (idiomatic) to lead someone to the altar
    • 1895, Selma Lagerlöf, “Gamla visor [Old Songs]”, in Gösta Berlings saga [The Saga of Gösta Berling] II[1], Albert Bonniers förlag, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Kungl. biblioteket, archived from the original on 23 September 2025, page 153:
      Han skulle åter bli denne solskenets ryttare, som kommit i sin glans till hennes fars gård. Hon skulle skaffa honom jord, där han fick plöja och [gräva], så mycket hans hjärta begärde, och hon skulle få se honom föra en vacker brud till altaret.
      He would again be that sunny knight who had come in his glory to her father's farm. She would secure land for him where he could plow and dig as much as his heart desired, and she would get to see him lead a beautiful bride to the altar.

References