betjäna

Swedish

Etymology

From be +‎ tjäna. Compare German bedienen.

Verb

betjäna (present betjänar, preterite betjänade, supine betjänat, imperative betjäna)

  1. (transitive) to serve, to wait on
    Vi betjänar över trehundra kunder varje dag.
    We serve over three hundred customers every day.
    • 1899, Selma Lagerlöf, Drottningar i Kungahälla [Queens at Kungahälla]‎[1], Albert Bonniers förlag, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Göteborgs universitetsbibliotek, archived from the original on 3 October 2025:
      [Hon] hade [blivit] betjänad som en kungadotter.
      She had been waited on like a king's daughter.
    • 2000, 1973 års bibelkommission, “Lukasevangeliet [Luke] 22:27”, in Bibel 2000[2], © Svenska Bibelsällskapet, accessed at Bible.com, archived from the original on 3 October 2025:
      Vem är störst, den som ligger till bords eller den som betjänar honom?
      Who is greater, the one who reclines at the table or the one who serves him?
    • 2009 September 23, Azar Mahloujian, “Slöja som politik [The veil as politics]”, in Sveriges Radio[3], archived from the original on 3 October 2025:
      Statliga institutioner betjänade inte obeslöjade kvinnor, taxi- och busschaufförer som körde dem fick betala böter och affärer sålde inte varor till dem.
      State institutions did not serve unveiled women, taxi and bus drivers who transported them had to pay fines, and shops did not sell goods to them.
  2. (reflexive) to make use (usually with av (of))
    • 1958, Hjalmar Bergman, edited by Johannes Edfelt, Kåserier och kritiker [Causeries and Critics]‎[4], Albert Bonniers förlag, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Göteborgs universitetsbibliotek, archived from the original on 3 October 2025:
      [Vem skulle inte] vilja betjäna sig av en man, som har så [mycket] erfarenhet[?]
      Who wouldn't want to make use of a man who has so much experience?

Conjugation

Conjugation of betjäna (weak)
active passive
infinitive betjäna betjänas
supine betjänat betjänats
imperative betjäna
imper. plural1 betjänen
present past present past
indicative betjänar betjänade betjänas betjänades
ind. plural1 betjäna betjänade betjänas betjänades
subjunctive2 betjäne betjänade betjänes betjänades
present participle betjänande
past participle betjänad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References