aramé
Swedish
Etymology
From Latin Aramaeus, from Ancient Greek Ἀραμαῖος (Aramaîos).
Noun
aramé c
- an Aramaean
- 2000, 1973 års bibelkommission, “Femte Moseboken [Deuteronomy] 26:5”, in Bibel 2000[1], © Svenska Bibelsällskapet, accessed at Bible.com, archived from the original on 11 September 2025:
- Min fader var en nödställd aramé, som flyttade ner till Egypten med en liten skara människor.
- My father was an Aramean in need, who went down to Egypt with a small group of people.
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | aramé | aramés |
| definite | aramén | araméns | |
| plural | indefinite | araméer | araméers |
| definite | araméerna | araméernas |